HINTED

Innehållet i mig vrids inåt

En cyklon av något svårdefinierbart

Hjärtat stannar kanske två decimeter norr om dess verkliga plats

Det kliar lite

Men det är långt ifrån det tomma kaos

som gnager bort

Allt det som var bra från början

Det behöver inte vara dåligt, kanske bara

Ett annorlunda "sådär"

Men oftast stannar hjärtat på samma plats i dagar, nätter

Det får mina händer att skriva skumma sms till

Folk som jag inte borde skicka skumma sms till,

Gör att jag längtar så fruktansvärt efter..

Jag vet inte

Ett bättre liv

En röd trumpet

Ett stycke kärlek

Att slippa längta

Efter något som jag inte ens vet vad det är

Jag dansar inte fast

Det jag mest av allt vill göra är att dansa

Jag säger inte saker fast än

Jag vet att det kanske skulle förändra saker och ting till det bättre

Jag städar fast

Det jag mest vill är att allt ska matcha mitt humör just idag

Jag vill göra något stort

Jag sitter kvar på samma plats

Jag vill hålla kvar hans hand lite längre

Men jag gör det inte

Att saker förändras är mer skrämmande än om de inte gör det

Men det är essentiellt

Evolutionen – fortsättning följer

Med blodiga fötter och andan i halsen

Kan det kännas ganska bra

I väg från något

Till något annat

Ifrån det som förut var hemma

Hörs inte ett ljud

Jag ser tydligen ut som att jag lyssnar på kung kodum. Jag tror inte att jag bryr mig så mkt egentligen men jag funderar lite på hur fan det gick till. Killen tog en snabb koll på mig och sen visste han liksom. Inte för att det stämde så bra men ändå. Fast då var ju jag tvungen att tänka efter vad han lyssnade på. Jag gissade på typ lite 70-tals rock kanske. Och Dylan så klart. Kanske lite soft pop ibland, typ José Gonsalez eller Bright Eyes, vid svaga moments. Föresten så skulle jag ju träffa min vän Filip Gonsalez idag. Jag gissar på att han deckade efter firma festen. Jag kan förstå honom, det hade jag också gjort. Velat sova om man hade spenderat kvällen med trädgårdsarbetare.

Jag blev dissad. Jag borde bli van. Utan att vilja låta som en martyr.

Det är världens gång.

Dialog:

Om ändå fp stod för

Fysisk poesi

Och om m stod för

Mer fysisk poesi

Vad fan snackar du om

Vad står centerpartiet i den här frågan

Mobiltelefonerna sätts på i pausen

Mer fysisk poesi.
Ett begrepp att ta fasta på, slit ut det

Jag har fått min hjärna tillbaka. Det var riktigt skönt. Jag tror att den tog största steget tillbaka när jag dök i det iskalla vattnet som hakefjorden är fylld av. Tur att det inte var några maneter. Det var andra gången jag badade i sommar. Fast i och för sig så badade jag i julas. Det känns ändå väldigt länge sedan. Det behövdes. Jag behöver nog kallt vatten för att min hjärna ska fungera någorlunda "normalt". Eller så är det bara placebo.

Vi har haft världens bisvärm på våran altan idag. Det var riktigt läskigt. De var väldigt många och de flög väldigt snabbt. Sen kom det en snubbe och tog bort dom, med hjälp av bittermandelgas. Det var lite otippat kanske. Jag har också fått lära mig att bin och blodiglar är de enda djuren man får skicka med posten. Lärorik dag. sen kom jag tillbaka från att ha doppat huvudet i vattnet och då var bina tillbaka. Eller så var dom aldrig borta. Det kanske bara var placebo.

Jag vill inte vara på landet, i skogen. Eller vid havet. Jag vill vara i stan, mitt i all action. Även om stan nog inte är så full av action den här tiden på året. Men det måste vara bättre än här. Alla andra blir så mkt lugnare här, jag blir bara grymt rastlös. Eller så är det bara placebo.

Placebo är de bästa nu. Brian Molco ger mig rysningar. Jag blir rörd av han fucking hela existens. Han har en sån fucking karisma, så himla nonchalant, men närvarande. Att han inte dött eller blivit mördad som alla andra kan ju bara ses som tur. Eller så är världen inte ond ändå. Eller så är det bara placebo. Jag behöver honom. Alltså finns han. Dom.