HINTED

Det är ingen vanlig dag. Det är en väldigt vanlig dag, men med nyanser av de ovanliga dagarna. Så där så att man precis blir nyfiken. Binära tal har aldrig gjort mig så lycklig som nu. Ettorna och nollorna är som varmt vax.
Vid en annan dator lyssnas det på Mozart och det är precis lagom nära. Det är lite för kallt och luftfuktigheten är något låg. Mitt hår har förvandlats till en hjälm, som alltid när det är imorsenytvättat. Efter halva dagen ger jag upp hoppet om volym, och låter min baslärare ta ut sin ångest över lata elever och sena eftermiddagar på mig, för då kan jag gömma mig bakom oklipptlugg. Och det skulle ju ha misslyckats gravt om volymen hade stannat där den var önskad.

Skrivbordet är dammigt, alla jävla notpapper är dammiga och det fungerar som förevändning att inte ta i dem. Diskussionerna går i huset om det där torra gråa lagret som lägger sig som en sorgflor över allt i lägenheterna. Samma flor som ligger över spårvagnarna som jag upptäckte en gång när jag sov i min systers rum. Nere på gatan går de, men det är endast där man märker dem. Från fönstren är det sällan man tittar ner. Men i alla fall, min insikt blev att det kanske inte är endast mitt fel, som använder mitt golv som garderob, att dammet ser ut att ta över Linnégatan. Det kanske också är den där mytomspunna växthuseffektens fel, det problemet också. Att hela världen kommer, snart, förvandlas till ett enda stort black country, det är ju ingenting vi kan skylla på spårvagnarna.

Böckerna ligger som vanligt på golvet bakom, tittar på mig med sina stora skuldfyllda ögon och väntar på att bli omhändertagna. Ännu en gång vänder jag dem ryggen och känner att te kanske är den bästa idén. Mina fingrar skulle kunna skälla på mig om cigaretter men eftersom det inte är ett alternativ så fryser det bara. Men när man fylls av ett under, utan tanke på diskussionen om kristendomens dubbelliv istället för gympa, då är det bara att hoppas. Hoppas att man får fortsätta andas. Dum spiro spero. Det är en cirkel. Och jag gillar den. Det är min cirkel. Och lite din.