COULD YOU BE ALONE?
Nu är det Sant Joan här i min stad och jag ligger inne och lyssnar på fyrverkerier och någon skev indie som förfesten lämnad på, dricker cava själv i Ms säng. Jag var verkligen sugen på att gå ut och titta på folk och att poppa och dricka cava på stranden. Men icke, mina tonsiller (?) ville inte göra det ovanstående. Dessutom så funkade pillrena som jag fick utsskriva inte så bra med alkohol...
Högtiderna är ju det som är grejen, alla har olika teman men alla går ut på att träffa nytt folk och att dricka cava (senare också lite suspekta substanser ur pet-flaskor). Det är tydligen så att 50% (ej säker källa, så antagligen är siffran kanske 8%) av brasiliens befolkning är födda 9 månader efter carnevalen. Om det vore så här så skulle det vara exakt 9 månader från idag. Typ. Det blir nakenbad, tubadurer, strandbarer och dans på stranden, bcns mil långa strand. Och på fredag är det midsommar, så då blir det samma sak för utlandssvenskarna här i stan.
Förra helgen så var jag fest, det var länge sedan jag var ute och glad men också såpass bakfull dagen efter, men det var KUL för första gången på länge. Det berodde nog på att jag o M hade ett mission. Vi skulle gå ut själva (det blev ej så, men minus 5 pers till så typ) och prata känslor och sedan, efter drinkar så skulle vi prata spanska. Vilket vi gjorde. Det började med att det inte fanns något papper på tjejtoan på baren vi var på. Då springer jag in på killtoan och ber om papper, en snubbe ger mig den sista biten papper men håller i den hårt tills jag lovar att dansa en dans med honom senare. Detta var en riktig salsabar, så så konstigt var det ej. Jag undvek, jag pratade med mina vänner, med paret som satt bredvid och till och med lite med min drink innan jag kunde undvika det mer. Så jag lärde mig lite salsa och lite merengue från en bankarbetande colombian vid namn Ricardo. Jepp, kvällen var redan där kirrad.
Idag var jag och mina nya lägenhetskamrater ute och skulle köpa take away-kaffe. Jag beställer och svarar på lite frågor typ, mjölk?, socker? take away eller dricka här? påse? osv., tills jag får förklara något för en av tjejerna som jag var där med, varpå servitören frågar vart vi kommer ifrån, på engelska så klart. Och så säger han att han trodde att jag var spansk, WIN!
När man bor och jobbar här så måste man skaffe läkarintyg från dag ett om man ej går till jobbet om man inte vill bli av med typ dubblet av vad man tjänar på den dagen. Det skulle jag göra igår, helt väck av sjukdom och trötthet efter att ha hostat hela natten. Detta var ej enkelt. Först så stämde inte mina papper, de hade gått ut för 7 månader sedan, så jag fick gå till ett annat ställe och fixa nya papper, sedan till ett sjukhus där jag nu var listad och flänga runt där på typ 7 olika våningar. Efter ca 3,5 timmar så hade jag mitt intyg, både inskrivning och utskrivning 3 dagar senare ( om jag hade behövt gå tillbaka då så hade jag typ dött). Allt detta fixades på ENDAST spanska, WIN! Dessutom ett recept på de där pillrena som ej funkade så bra med alkohol...
Annars så lutar planerna åt ett läskigt men bättre håll än detta. Förhoppningsvis så flyttar jag till hösten till Madrid och pluggar spanska i ett halvår. Så att jag faktiskt kan lära mig något. Jag har varit här i ett år nu, eller om en vecka, och jag skäms så mycket för att jag fortfarande känner mig som en turist. SÅ nu är det dags att ta tag, hårda sådana och bara köra. Det får vara läskigt och skitjobbigt. Tvång är fan det enda som kommer att funka nu.
Sedan så har vi bara ångesten för att jag ska stå där om tio år och säga att jag kunde prata spanska och jag bodde i Spanien ett tag men jag har glömt allt nu. Jag vill alltid kunna, alltid resa och aldrig glömma. Just med spanskan kan man ju fan ta sig över halva jorden, med engelskan tar man sig ganska mycket till, så är det bara några till språk att kirra. Jag vill uppfostra barn på landsgränser med en trespråkig mamma och en tre- (eller sju-)språkig pappa. Struntar i studier om att de tar längre tid för flerspråkiga barn att faktiskt börja prata men det spelar ingen roll, om ungen börjar prata innan skolan börjar så är jag nöjd, så länge den lärt sig mina 14 språk.
Nu hörde jag precis en smällare som antagligen kastades på en barcelonitisk hand på en turist. Tydligen tycker de att sånt är kul här.
Midsommar är på fredag ja. I september så firade vi ju jul och vi har nog haft andra konstiga grejer för oss också, förknippade med svenska traditioner men på fel datum. En rolig grej är att den spanska Kristihimmelsfärd infaller ca 2,5 veckor efter den svenska. Bibeln kanske inte har datum, men ändå. I alla fall så är jag rätt osugen på svenska traditioner, jag hade hellre gått ut i dag. Det känns länge sedan, det där med sill och blomsterkransar. Det jag dock hoppas på är att min familj plockar fläder och gör flädersaft till mig så att jag kan knarka den när jag kommer hem. Lagom tills att jag dricker box-vin för första gången på för länge. Spanien har ju liksom bara flaskor som poppar.
Detta var en liten uppdatering, väldigt konkret och tråkig, men det kommer mer. Jag är sjuk och har inget att göra på dagarna bortsett från att kolla på Glee och kolla ut på sommaren som är utanför fönstret, så jag ska nog hitta på något. Nu mer piller, mer cava och sängen.
Högtiderna är ju det som är grejen, alla har olika teman men alla går ut på att träffa nytt folk och att dricka cava (senare också lite suspekta substanser ur pet-flaskor). Det är tydligen så att 50% (ej säker källa, så antagligen är siffran kanske 8%) av brasiliens befolkning är födda 9 månader efter carnevalen. Om det vore så här så skulle det vara exakt 9 månader från idag. Typ. Det blir nakenbad, tubadurer, strandbarer och dans på stranden, bcns mil långa strand. Och på fredag är det midsommar, så då blir det samma sak för utlandssvenskarna här i stan.
Förra helgen så var jag fest, det var länge sedan jag var ute och glad men också såpass bakfull dagen efter, men det var KUL för första gången på länge. Det berodde nog på att jag o M hade ett mission. Vi skulle gå ut själva (det blev ej så, men minus 5 pers till så typ) och prata känslor och sedan, efter drinkar så skulle vi prata spanska. Vilket vi gjorde. Det började med att det inte fanns något papper på tjejtoan på baren vi var på. Då springer jag in på killtoan och ber om papper, en snubbe ger mig den sista biten papper men håller i den hårt tills jag lovar att dansa en dans med honom senare. Detta var en riktig salsabar, så så konstigt var det ej. Jag undvek, jag pratade med mina vänner, med paret som satt bredvid och till och med lite med min drink innan jag kunde undvika det mer. Så jag lärde mig lite salsa och lite merengue från en bankarbetande colombian vid namn Ricardo. Jepp, kvällen var redan där kirrad.
Idag var jag och mina nya lägenhetskamrater ute och skulle köpa take away-kaffe. Jag beställer och svarar på lite frågor typ, mjölk?, socker? take away eller dricka här? påse? osv., tills jag får förklara något för en av tjejerna som jag var där med, varpå servitören frågar vart vi kommer ifrån, på engelska så klart. Och så säger han att han trodde att jag var spansk, WIN!
När man bor och jobbar här så måste man skaffe läkarintyg från dag ett om man ej går till jobbet om man inte vill bli av med typ dubblet av vad man tjänar på den dagen. Det skulle jag göra igår, helt väck av sjukdom och trötthet efter att ha hostat hela natten. Detta var ej enkelt. Först så stämde inte mina papper, de hade gått ut för 7 månader sedan, så jag fick gå till ett annat ställe och fixa nya papper, sedan till ett sjukhus där jag nu var listad och flänga runt där på typ 7 olika våningar. Efter ca 3,5 timmar så hade jag mitt intyg, både inskrivning och utskrivning 3 dagar senare ( om jag hade behövt gå tillbaka då så hade jag typ dött). Allt detta fixades på ENDAST spanska, WIN! Dessutom ett recept på de där pillrena som ej funkade så bra med alkohol...
Annars så lutar planerna åt ett läskigt men bättre håll än detta. Förhoppningsvis så flyttar jag till hösten till Madrid och pluggar spanska i ett halvår. Så att jag faktiskt kan lära mig något. Jag har varit här i ett år nu, eller om en vecka, och jag skäms så mycket för att jag fortfarande känner mig som en turist. SÅ nu är det dags att ta tag, hårda sådana och bara köra. Det får vara läskigt och skitjobbigt. Tvång är fan det enda som kommer att funka nu.
Sedan så har vi bara ångesten för att jag ska stå där om tio år och säga att jag kunde prata spanska och jag bodde i Spanien ett tag men jag har glömt allt nu. Jag vill alltid kunna, alltid resa och aldrig glömma. Just med spanskan kan man ju fan ta sig över halva jorden, med engelskan tar man sig ganska mycket till, så är det bara några till språk att kirra. Jag vill uppfostra barn på landsgränser med en trespråkig mamma och en tre- (eller sju-)språkig pappa. Struntar i studier om att de tar längre tid för flerspråkiga barn att faktiskt börja prata men det spelar ingen roll, om ungen börjar prata innan skolan börjar så är jag nöjd, så länge den lärt sig mina 14 språk.
Nu hörde jag precis en smällare som antagligen kastades på en barcelonitisk hand på en turist. Tydligen tycker de att sånt är kul här.
Midsommar är på fredag ja. I september så firade vi ju jul och vi har nog haft andra konstiga grejer för oss också, förknippade med svenska traditioner men på fel datum. En rolig grej är att den spanska Kristihimmelsfärd infaller ca 2,5 veckor efter den svenska. Bibeln kanske inte har datum, men ändå. I alla fall så är jag rätt osugen på svenska traditioner, jag hade hellre gått ut i dag. Det känns länge sedan, det där med sill och blomsterkransar. Det jag dock hoppas på är att min familj plockar fläder och gör flädersaft till mig så att jag kan knarka den när jag kommer hem. Lagom tills att jag dricker box-vin för första gången på för länge. Spanien har ju liksom bara flaskor som poppar.
Detta var en liten uppdatering, väldigt konkret och tråkig, men det kommer mer. Jag är sjuk och har inget att göra på dagarna bortsett från att kolla på Glee och kolla ut på sommaren som är utanför fönstret, så jag ska nog hitta på något. Nu mer piller, mer cava och sängen.