HINTED

Till J.

En äldre dam som brett mackor varje morgon i 6 år har nu gått över till andra sidan. För en sådan hoppas jag fortfarande att det finns.
Jag har haft världens huvudvärk i dag och ätit morfinpiller som inte fungerade mer än på mitt balanssinne, även om det kanske mest var placebo.
Jag har fått ett stipendium och det blir Amsterdam, Berlin, världen eller whatever. Livet är okej om man säger, trots allt.

Your truly M.

Jag hatar det svenska skolsystemet och jag hatar dig, för att jag saknar dig. Och det diget kan passa in på några olika personer idag. Alla människor bara dör, de flesta lite abstraktare men också någon bokstavligt. Hatar förändring även om man utger sig för att älska förändring. Vi har vår misär och vi håller i den hårt, bara för att vi inte vet bättre.

Fortsättning:

Att jag bara skriver när jag är deppig är ett fakta, men nu ska jag försöka att ta mig i kragen. Jag lyssnar på sjukt bra musik, åker buss själv, tittar på hösten och bara känner hur det drar i mungiporna. Det enda orden som jag ser vill jag inte ens skriva här, kliché på kliché förtjänar inte att förvandlas till binära tal, förtjänar inte någonting alls egentligen. Det finns så många människor i den här världen som älskar klichéfullt. Det finns inget värre än de som älskar klichéfullt. Inte ens de som hatar klichéfullt. Men ja, det är sjukt. För egentligen är så himla mycket fel just nu, folk jag inte pratar med, andra jag borde prata med, pengar, pengar, pengar och återigen. Pengar. Men jag skiter i det nu, jag åker buss och är lycklig. Väntar tålmodigt på att något ska hända, tittar ut genom fönstret så länge. Musiken kommer tillbaka igen och igen, alla minnen sitter där och alla framtidsvisioner sitter där. Allt hat mot det svenska fucking skolsystemet sitter där och all väntan. All längtan och all glorifiering, pompösa utopier, romantik och lukter sitter i stråkar, trummaskiner och töntiga små jävla gitarrslingor. Känner mig som ett barn igen, som kan ändra humör efter låt, kämparglöden blir ett faktum efter refrängen och den trevligaste av melankolier sitter i ett för långt klingande slutackord. Jag blir till och med sugen. Jag vill att mina kläder ska lukta något annat än just mig, min säng, mitt hår, mina dagar. Längtar. Men chillar. Lyssnar på musik. Åker buss. Ensam.  

Jag brast och jag rann ut över kanten, i söndags närmare bestämt.  Jag har blivit ärlig på senare tid. Vet inte om det är bra eller dåligt. Att säga saker rakt ut som man tänker dem. Mina ögon är nu konstant varma för när man väl har börjat kan man inte sluta. Det är väl en period som måste kommas över, som allt annat också måste kommas över.

Jag skrev i natt om bråk på bokmässan, om statistikböcker, om flyktigt bekanta och om maskara klumpar mellan ögonen på stirrande tanter. Jag har för mig att det blev riktigt roligt. Men i alla fall, min familj är inte sann. Den är så konstig att man nästan inte kan tro på den. Min syster åkte ut till havet efter incidenten på bokmässan, bara för att jag hade sagt för någon vecka sen att det var det jag brukade göra. Saltholmen, skabbig avslagen folköl och den där Dylanboken som jag fortfarande inte läst ut. Det är som att fascinationen för de gamla hjältarna lägger sig när man får veta detaljerna. Men för syrran så hjälpte det inte riktigt. Hon är för kär i något som hon inte kan vara kär i. Höftben bland annat. Men det är en sådan sak som man har glömt om några år, precis som det mesta av ens banala vardag är.

Allting flyter på, latinet kommer gå ganska mycket åt helvete, men annars glider jag. Hade utvecklingssamtal igår, sa pass på frågan om hur mitt liv är utanför skolan. Inte för att svaret hade varit så negativt utan mest för att svaret hade blivit förvirringen objektifierad, om man kan säga så om ord. Fick en folder från Försvaret idag, pallade inte att öppna den för att jag inte vill bli arg. Kommer ihåg hur det blev förra gången. Det förstörde ungefär en vecka av mitt liv, och jag skämtar inte ens. Nu ska jag åka och simma, sen köpa en vinterjacka. Även om det verkar som om sommarn är på väg nu så kan man ju inte lita på växthuseffektens trick or trick.