HINTED

Vad fan håller jag på med? Jag måste lära mig att välja. Det som är bra, inte det som jag vill ha. Både igår och idag har bara varit ett stort enda Nej som kommer närmare och närmare och försöker bita mig i halsen. Ibland tittar jag bort och då är det dags att le. Humöret är förvirrat om man inte ska gå djupare psykologiskt. Och jag vill så mycket inte vara här och vältra mig i mig själv. Jag vill krama de få jag älskar just nu jävligt hårt och veta att de förstår allt och det är okej. Resten kan bara sluta, det blir så mycket mer spännande om ni inte vill ha mig. JAGVILLINTEJAGVILLINTEJAGVILLINTESKJFDSKGAJÖ. I HJÖPL MIG DÅE.

Frågan är vart gränsen går och vart jag är.

Jag lyssnar på Nick Drake, Way to blue. Han är mannen idag. De gubbsjuka byggarbetarna i elhuset är inte männen idag, inte heller en gammal klasskamrat som satt bakom en på bussen utan att man visste det när man åkte från skolan och pratade om livet och vissa speciella människor där uti som han känner. Inte heller är folket i min klass männen för idag, vissa gör låtar om kokosbollar med humor som framkallar tankar som "det är inte så konstigt att de inte har några vänner" i min hjärna. Jag vet att det är elakt, men ibland hatar jag bara så mycket att det inte hjälper. Resten av dagen var bra dock. Jag tycker om att prata med folk som jag tycker om, spelar inte någon roll vad man pratar om. Vädret. Tid. Sälar. Inget verkar särskilt meningslöst. Tack dubbel-J. Cello song. Lyssna på den. Nu. Ring mig och be mig skicka den. Lyssna på den och inse hur skör och lugn en man kan låta, även tillsammans med en hurtig gitarr. Och när rösten blir cellons. Då jävlar. Där har jag ett mål. Fast det kan väl kanske bero på min cello. Min röst. Att jag gärna vill ha min engelsman posandes bakom den. Med tankarna på sin tiny ginger girl. Min mobil låter ständigt, men den är arg, klickar mig själv ibland. Jag vill att den ska död, på grund av min bristande självdisciplin. Men som jag brukar säga: Det är hyfsat lätt när det är hyfsat lätt. Skål för det.

tomasz skickat 2007-03-20 22:55:

hello

tomasz skickat 2007-03-20 22:56:

its tommy

tomasz skickat 2007-03-20 22:56:

we meet outside koko i london

tomasz skickat 2007-03-20 22:57:

listening arcade fire? or bright eyes? cant remember

tomasz skickat 2007-03-20 22:57:

thru dorrs

tomasz skickat 2007-03-20 22:58:

xxx

Det är något speciellt med det där locket i öronen när man lyfter från marken. Jag gillar det skarpt. Det spelar inte så stor roll vart man ska, hem eller någon annanstans. Det är själv ljudet som är det viktiga. Jag ska sampla det någon gång alltså. Nu vet jag inte vad jag ska göra. Tills nästa gång jag slipper detta kalla och ogästvänliga land.

Utvecklingssamtal idag, jobbig som fan. Det går utför. Jag går utför. Springer utför. För att jag inte vill uppför. Eller åt sidan eller inte ens nedför. Jag fick frågan om vad jag vill. Jag vet inte ens om jag har tänkt på det.

Logic är dock party som fan.

Frågan är vart den där musikkicken kommer ifrån? Jag känner mig jättedum när jag frågar S vad man vinner i MD, hon svarar att hon inte bryr sig bara hon får spela. Jag förstår ju egentligen. Men ändå tänker jag ju inte så långt, tydligen. Jag vill också att musiken ska kunna ge mig allt. Men det gör den inte. Jag sitter ändå här och längtar någon annanstans. Jag vill bli så där kickad att det inte går att prata med mig liksom. Men det kommer väl. Eller så gör det inte det.

Jag gick förbi ett torg där jag en gång var riktigt glad, kanske nästan lycklig. Det var inte så länge sedan kanske men det ha hänt mycket. och ingenting. Jag träffade en gammal vän som fick mig att tänka på sommarn på masthuggsberget till soundtracket av the cures Mint car och koldolmar och kalsipper. Den där lilla plast bandaren och persikoölen. Engångsgrillarna var inte närvarande den sommarn. Grungen var det dock. Samma vän fick mig att tänka på allt jag väljer bort. Hon flyttar till någon universitetsstad och lever familjeliv. Jag sitter kvar och tänker i parken där jag en gång var glad, kanske nästan lycklig. Fast den gången tog det väl slut ganska fort, det går inte så fort antagligen. Jag gick i allén och tänkte inte på alla klyschor som utspelas där. Jag tänker på katten Krister och vart mina klasskamrater är på väg. Om de tänker överhuvudtaget. Lördagens diskussion om höger vs vänster kom upp, vilket samband har hela den politiska skalan med den intellektuell nivån? Vi kom inte fram till något. Men jag vet vad jag tror. Eller jag tror vad jag tror. Med vårsolen kom påsken för länge sedan tillbaka. Jag har sett bilder, jag var söt med tofsar åt alla håll och rosetter, aldrig rosa dock, bara röda. Hur besvikna vi blev när vi inte fick vad vi ville ha i påskäggen, det var aldrig bara godis nämligen. Hur blond min syster var. Familjen hade inte börjat lägga sig i. Vissa skolor är som fängelsen, vissa ser bara ut som dem. Utanför ett café har jag velat vara full, bara för att kunna säga en viktig sak, som jag nästa dag skulle vilja kunna skratta bort. Det finns så många som kan benämnas du, så många som rör vid en, som man vill skriva till.

to be continued..

Ibland blir dagar bra. Fast jag hade gärna vart i Åmål faktiskt. Se peppen. "Lycka till med pokern, mamma" i mitt öra. Bakom varje stor man står en lite mindre kvinna. Jepp.

You're a wild one
I like your smile
You do amazing things

You've got perfect fingers

Please hold me
Please know me
And know everything
Everything

Men jag väljer att inte välja livet. Och om de jävlarna inte kan hantera det är det fan deras eget jävla problem. Som Harry Lauder säger: keep right on to the end of the road..."

Läs Trainspotting av Irvine Welsh. Typ nu. Så genomgående sjukt klockren.

Igår var en bra dag. Jag hade en massa socker i hårbotten när jag kom hem imorse, det borde ju tyda på en spännande kväll. Och jag träffade Anton! Han är nog min enda trygghet på min eventuella framtida ö.

Idag ja. Det svartnade för ögonen, jag låg på mitt golv bland böcker, kläder, affischer, lakan, mer kläder och pastell färger, med en knytnäve i magen. Lyssnade på Cello Song, Nick Drake. Med små fragment om händer i hår i huvudet. Hm.