You can´t knock ´em out

Hemma igen och det blåser, allt blåser bara bort så fort man kommer utanför dörren. Jag känner att mina fingrar börjar frysa igen och jag kommer ihåg att jag längtade bort från det för två veckor sen. Har inte varit hemma ett dygn än och jag längtar redan bort igen. Jag började frysa så fort jag steg ut ur planet. Jag kollade på flygpriser till medelhavet i mars PÅ planet. Samtidigt som paret framför mig pratade om deras UNDERBARA kryssning de just varit på med flygvärdinnan, som gjorde konstiga klickljud med läpparna hela tiden. Jag hatar inte Göteborg, tror jag, men jag hatar fan att frysa.

 

Men i alla fall, Brasilien var bra. Det var varmt och fuktig och jag drack en jävla massa juice. Träffade en Paulista som sa att djuren var skapade av Gud för att människorna skulle äta dem och när jag sa att fisken på din talrik kom fan före dig så sa ha HAHA nääeä du lilla flicka du kanske är utvecklad från aporna men jag är det inte! Så jag har ätit frukt och potatis och maniok och sallad och kokos och fyra kanske fem kikärtor. Liten sväng turistsjuka, inte så party i rum utan ens en fläkt. Det var kallast i badrummet, kakelgolv.
Vi åkte genom regnskog och såg fjärilar stora som wettexdukar och flög som wettexdukar skulle flyga om de kunde. Vi åkte båt och jag blev väldigt väldigt blöt och såg valar, tre fyra grindvalar bara två meter från båten. Det var en kick även om jag låter nördig. Jag gillar djur.
Jag såg världens vackraste man och ska tillbaka och gifta mig med honom för att han var det vackraste jag sett i hela mitt liv. Jag har aldrig varit med om något liknande, jag smälte som jag vet inte vad. Jag tror att han var ödmjuk ut också, han såg ödmjuk ut och ögonen. Jag ska tillbaka till just det stället och så ska jag vänta på honom så vi kan skaffa massa toviga barn och bo i solen med ett hibiskus träd med gula blommor i på tomten där hundarna ligger och svettas.
Han var den vackraste människan jag sett och det hade bara lite att göra med hans utseende.

 

Jag har pallat mango, den var god, och jag har pallat guava, den var lite för mogen, och jag var 20 cm från att få en avokado i huvudet. Passionsfrukterna är stora och gula inte små och bruna som här, mkt godare där. Jag pratar frukt för att jag älskar frukt. Och djur också.
Juicerna var underbara, min favorit blev Laranja com Beteraba, apelsin och rödbeta. Underbar. Avokado var också gott, nyttigt.
Det kanske kommer en utförligare reseberättelse men jag tvivlar ju på saken. Endorfiner.     


If You Going To Brazil

Den jag är mest rädd för att lämna är mobilen, den kan ju inte skicka mail med sina små hemtrevliga smsvibrationer. Annars är jag inte rädd, har fått höra nojig men det tror jag inte på. Till ett varmt land efter en inte så lång flygresa, bara 6 timmar på Heathrow och sen 12 timmar i luften. På natten. Men det är lugnt.
När ett sjukt jobbigt larm väckte mig o J imorse så hade jag lovat att det skulle vara ljust ute, lite i alla fall. Det var svart ute men om man tittade riktigt noga så kunde man urskilja att det var mulet också. Göteborg. Hoppas ni klarar er utan mig i ett par veckor.
Bikiniinköp stressar lite för brännan och faktumet att vi bara har boende de två första dagarna stressar inte ett dugg. Jag gillar att sova på tågstationer men en syrra som smular chips på en när hon egentligen borde sova. Eller att komma en timma försent till bussen för att en servitris inte orkade servera en frukost till. Jag säger då det, som vi säger i Götet om vi är 60+, vilket vi alla säkert är inners inne redan nu.
Jag är klar med plugget även om jag inte är det när jag kommer tillbaka. Jag är inte stressad längre. Det var länge sen jag inte stod och väntade på att väggen skulle springa in i mig istället, då hade jag ju i alla fall haft en anledning till att inte sova, inte äta, inte tänka, inte vilja.
Jag vill svära men jag vill inte göra det här, det känns så trivialt. Som att inte ha ord även om man har en synonymordbok två cm till höger.
Nu ska jag göra mig redo för det stora landet norr det stora landet i väst. Ciao.