Memento te mortalem esse

Han fnyser till, men det uttrycket förbyts snabbt till beslutsamhet. Han sätter sig upp, trots att hela kroppen värker efter att ha legat stilla så länge. Golvet knakar till när han reser sig upp till sin fulla längd med stöd av den vita väggen bakom honom. Han hör hur mamma springer upp från soffan i vardagsrummet, hon står antagligen och lyssnar utanför dörren nu.

Rummet har en tendens att förändras när det ligger små bitar av ett klart grönt äpple över hela golvet.


– Kom ihåg att du är dödlig


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback