HINTED

Roskilde 07 alltså, 100 millimeter regn. Gött mos blev den nya beteckningen för lera. Efter ett tag blev leran mättad, då la sig vattnet ovanpå istället. Det var ungefär vid den tidpunkten folk började ge upp, tog av sig kläderna och slängde sig i sörjan istället. Samtidigt som någon står o pissar i samma pöl två meter bort. Gött mos är det enda som går att säga då. En uppstoppad räv gick förbi, den hade nog sett sina bästa dagar, även som partytrick. En het cuban ställde sig på scen och jag svimmade. Björk gick upp på scen och jag grät nästan på riktigt. Det spöregnade under Pagan Poetry, det finns inga ord. Det spöregnade och en norrman försökte strula upp mig, tyckte att jag skulle följa med till hans tält, det låg ju bara lite halvt under vatten. Björk studsade, dansade barfota med en stor färgglad klänning på sig, den lilla människan är så mycket för mig va. När man har sett henne, då är det liksom ingen idé att försöka längre. Fast det känns så på ett bra sätt. Kanske.

Vi schtekte till Tiesto och till Nortec Collective, Red Hot var väl okej, inte så mycket mer. Extranumret vittnade endast om drogproblem, fast på ett i början ganska charmigt sätt. I slutet gick jag i protest. Typ.

Fanfare lirade fort som fan, scenen var för långt bort bara, jag hatar nya säkerhetssystem. Lisa hittade en snubbe som hette Otto och tyckte att hon var "ett ack så härligt väsen". Jag tror att jag hade blivit rädd om jag hade fått höra något sånt. Fast jag antar att det var ungefär i samma maner som mannen som kallade J för arabisk prinsessa på järntorget en natt. Det verkade ju ändå uthärdligt. Nästan trevligt.

Timbuktu var uppbackad av Mapei och någon hip hopduo, de röjde som fan. Mapei är i sig ett litet under. Räven gick förbi igen, nu i sällskap med en uppblåsbar allien som sätter på en lika uppblåsbar ko, båda lika omsorgsfullt tejpade. Jag köpte en blå plastpudel och hängde lite på ungdomshuset i Köpenhamns lilla forum, mycket trevliga kids. Såg en violinist som vi hela tiden trodde var en tant, men hon var tydligen man. Intensiv och galen var hon/han likväl. Min rygg gick av, drack fairtrade te och fick tillbaka peppen. Tappade en stövel i leran, men återfann den snabbt. Trillade i leran, skrapade upp en hand, såret blev trevligt inflammerat av den tveksamma bakteriefloran. Nederlaget blev ignorerat och jag tittade på afrikaner i en bur. Som snarare var ett hus. Det sammanfattar nog årets festival ganska bra. Det enda som fattades i år var sol, snygga regnkläder och tidvis peppen. Men om man tänker på de arma nakna danskarna i leran så var det lika bra som det brukar vara.