HINTED

Allting bara knakar, alla leder och alla människor. Jag var på en konsert idag, kände mig inte ensam förrän det satt massor av par runt mig. Det blev ingen kör, men adagiot var fint. Och att så många satt och blundade, kände mig nästan lite elak när jag tittade på dem. Jag vet ju att jag inte vill bli tittad på när jag blundar. Jag rös en gång, och jag bara älskar när det händer. De gångerna är till och med värda att räkna. Jag saknar mitt engagemang, det är borta. Nu förtiden är det bara på söndagar jag tar tag i saker, i mig själv tar jag aldrig tag i. Det får andra göra åt mig.

Det är fest hos mina nakna grannar, jag är inte peppad. Jag längtar efter min säng, eller i alla fall till tiden när jag får gå och lägga mig i den.

Jag ska skriva en bok, nu har jag presenterat den idén i binära tal så nu blir det lite svårare att ändra sig. Eftersom jag bara tycker att jag skriver kassare och kassare i denna lilla blogg så är det väl kanske en bra idé att kirra en bok istället. Det blir ett större sammanhang då och sådana tror jag att det är lättare att skriva i. Kanske. Jag vet inte, jag tror. Så jag ska testa.