HINTED

Det finns en myrart. Och det finns en sorts svamp, ett virus nästan, som växer högt upp i träd och när deras ”frön” är mogna så regnar pollenet ner på myrstacken. När myrorna får det här pollenet på sig så blir det galna. På vilket sätt förtäljer inte historien. Men i alla fall, de blir galna först, men sedan så dör de. Men innan dess så klättrar de upp i ett träd, ett av de närmre. Vilket innebär att de fortsätter att sprida den här svampen vars pollen regnar ner på samma stack och dödar fler myror. Men det de friska myrorna i stacken gör är att ta den sjuka myran i benen och bära den så långt ifrån stacken som möjligt, för att den där ska klättra upp i ett träd och dö där istället. Man kan ju nästan se det framför sig, hur den dödsdömda sprattlar i ren och skär ångest medan hans forna kompisar bär iväg honom från hans hem. Ytterst tragiskt. Kollektivet är viktigare än individen.

Det finns också en larv som gillar att bo i myrstackar, men så fort den kommer nära stacken så börjar myrorna äta på den. Så vad den gör är att utsöndra alkohol, då bär myrorna glada i hågen in larven i stacken och vårdar den som sitt eget barn. Myrorna blir alkoholister och larven blir nöjd. För att få någonting av andra så måste vi ge något till dem, vi utnyttjar alltså varandra.

Jag är knäpp av allt psykologiplugg så jag ser allt i facktermer. Men här är det ju självklart, vi människor är exakt likadana. Vi mobbar människor för att stärka vår egen grupp, och vad som är mer intressant är att vi till och med kan skada människor som hotar vår grupps fortlevnad.

Flera barn som varje dag väntar på skolbussen bredvid en stor väg, de flamsas och leks, men en kille är lite för mycket. Han puttar ut de mindre barnen i vägen under låtsasslagsmålen. Det hittas ett papper med en utförlig planering om hur några av pojkarna ska lura in killen bakom en ladgård och slå honom med ett vedträd. Det låter så himla hemskt, men vad fan. Barn liksom. De ärligaste och om man får säga så, primitivaste av alla. Man skyddar gruppens liv, även om det betyder att man måste offra någon. Det är dessutom värre här än hos myrorna efter som myran var dödsdömd till skillnad från killen.

Men nu blev det väldigt seriöst. I alla fall så gillar jag djur, som många av mina mellanstadiekompisar vet så innefattade begreppet ”djur” också insekter. Min mamma berättade detta för hela min klass när vi gick i fyran typ. Det var hemskt, jag har aldrig blivit så generad i mitt liv tror jag. Mamma hade i alla fall gjort en serie smycken inspirerade av just insekter. De är jättefina verkligen. Men det hör inte till historien, vilken nu den är.

En gång såg jag en dokumentär på Discovery om fiskar som kunde frysa ner sig själva, typ som att gå i ide fast de tinade på våren istället för att bara vakna. Dokumentären var kanske inte den mest intressanta, men jag kollade i alla fall på den i några minuter.

Ett år senare så var jag på Pustervik och såg Johannes Anyurus föreställning och mitt i alltihop så börjar han att prata om den här fisken, som han såg en dokumentär om på Discovery för typ ett år sedan. Jag hade verkligen inte tänkt på den lilla fisken på hela året men nu kom jag såklart ihåg den. Så sjukt. Men i alla fall, tänkte lite på detta fenomen och tycker nog att detta måste vara en del av den så kallade allmänbildningen. Att komma ihåg något som för stunden kan ses som värdelöst vetande. Men som till hög grad breddar referensramarna, som är ack så viktiga för ens sociala fortlevnad. Så kanske inte allmänbildning men en essentiell del av ens personlighet, värdelöst vetande alltså. Jag kan skaffa nya vänner genom en dokumentär som jag såg när jag var tolv år men helst ville se på Vänner men inte fick byta kanal för pappa.

Ingen av mina tankar är här utvecklade, det är bara uppunktat vad jag tänker på. Jag hoppas att jag faktiskt utvecklar mina tankar mer än så här och tror också att jag gör det.

Jag tror att sängen viskar på mig även om det inte är någon i den, även om det nästan kändes så imorse när min man ringde från andra sidan världen. Jag saknar honom som ett djur. När man tror att man har vant sig liksom. Fast det gör man väl aldrig. Kom hem!

Annars ska jag ta boken med mig till landet och rimlexikonet likaså, jag ska försöka lära mig att rimma snyggt och med substans. Det är ju det finaste som finns, om man bortser från referenser till grekisk mytologi. Är det smalt? Nej, va? Rim och grekisk mytologi. Klaga den som vill.

På tal om det så var jag på en utställning någonstans i Danmark för massor av år sedan, den hette typ Flying over water och handlade om Ikaros. Han är min idol. Utställningen var helt sjuk och jag var ung och fick nästan ångest över den. Det fanns ruttnande svanar i montrar och det luktade död. Sen var det massor av vatten, duscha som påminde om gaskammare och så. Jag vet inte hur mycket jag har hittat på eller som kommer från andra utställningar men jag vet hur jag mådde efter det. Det är något med mytologi och den moderna människans sätt att förklara den. Mytologin är djupare och viktigare än sagorna, mindre censurerad. Jag tror verkligen på att bröderna Grimm ändrade på hela historian men de anpassade sina berättelser och det blir inte lika roligt då. Man vill ju läsa om sex och våld och girighet och pengar och sådant smaskigt. Annars är det ju inget kul.

Har precis läst ut en bok, en horas dagbok. Den var grym, snacka om ocensurerad. Grymt.

Men jag skulle gå och lägga mig ja, så god natt och så. Haha. Mitt dill alltså. Hoppas att någon uppskattar det i alla fall.