HINTED

Fredagen var det skevaste jag varit med om, eller egentligen fredagen var bara full men lördagen var det skevaste jag varit med om. Onödigt. Det känns inte alls bra någonstans och ändå så vet jag att det kunde blivit ett whatever, under andra omständigheter kanske, eller andra personer eller vad som helst. Jag berättar inte vad som hänt. Det är för obehagligt och seriöst ångestladdar, för jag tror att det finns saker som är oseriöst eller komiskt ångestladdade. Men detta är bara jobbigt. Skratten kanske kommer komma efter några veckor, bort från bakfylla och med ton av distans.
En händelse som får mig att skruva på mig, och nästan välta tanter på min gata av ryckningar som genereras av överraskande bilder i mitt huvud. Jag känner mig som ett svin, och eftersom den känslan har återkommit många gånger på senaste tiden så kanske det är det jag håller på att växa upp till.

Andra människor är också svin, aldrig att jag skulle vara ensam i ett sådant träsk. Alla dessa bilder som jag inte visste att jag hade bara dyker upp. Slår en i huvudet med en gjutjärnstekpanna, men inte på det där mysiga sättet som får mig att sova bra en hel natt utan på ett sätt som får en att bli rädd för schizofrenivibbar och för att kolla sig i spegeln. Jag undrar om människans natur är sådan, vi är snälla barn tills vi växer upp och blir svin. Eller om det är helt omedvetet och bara helt utan människokännedom. Eller om det kanske bara handlar om vad vi häller i oss och andra på fredagskvällar.
Det är så komplext också, det räcker inte med ett vanligt förlåt eftersom jag inte vet vad det är till för. Jag vet inte vad det var som gick fel. Omdöme och moral. Det är det som var fel redan från början.

Vattnet på taken varken torkar eller fryser, vintern i ett nötskal. Någon sa att årstiderna här endast är två, höst och sommar och i hösten sammanfaller HöstVinterVår. Det känns inte värt att ta på sig mycket kläder om det inte ser kallt ut när man tittar ut genom fönstret, därav förkylningarna. Jag längtar efter att bli upptinad, att efter en minusgradig promenad stoppa ner sig i riktigt varmt vatten och bara sluta frysa. I dubbla sockar, trots mitt ihärdiga ickerökande är min blodcirkulation lika bra som den ihärdigaste av rökare.
Jag vill berätta. Men jag har inget att berätta. Jag ska gå ut i kylan nu och försöka hitta något att berätta.