A tiger is a tiger, not a lamb
Är helt överspeedad nu. Utan kaffe, det var länge sedan! Lyssnar på massa grymma låtar från Sweet Charity och drömmer om musik. Vi hade ett riktigt moment i skolan igår. Det var galet. Som Fame. När alla börjar sjunga i matsalen. Vi körde genomdrag på de sista scenerna i showen men utan musik. Så när man egentligen skulle spela så skulle man bara ställa sig där man skulle stå liksom. Och markera introt och outrot. Så folk nynnade lite liksom. Men på finalnumret så flippade alla ur och började sjunga, de som skulle ha kompat sjöng sina instruments stämmor. Låten är 5,30 min lång och vi körde hela samtidigt som alla nästan låg på golvet och dog av skratt. Det var grymt. När jag gick i nian och bestämde mig för att söka musiklinjen så trodde jag att det skulle vara så hela tiden. Att alla hela tiden skulle sitta överallt och jamma opretentiöst. Men icke. Istället kom jag första dagen till skolan och då sitter en kille och spelar gitarr i mitten av ett gäng tråkiga brudar som typ smälter iväg efter första ackordet. Efter drygt två år så hade jag helt glömt vad jag trodde att jag skulle få men nu fick jag det tillslut. I hela 5,30 minuter. Himla fint.
Veckan har varit helt galen, intensivvecka och filmfestival. Har sprungit från ångestplugg till massa fina filmer och sedan hem till alldeles för lite tid i sängen. Men hyfsat smärtfritt måste jag ändå säga att det har varit.
Nu väntar en normal vecka med normalt plugg och sömn. Sedan langar vi Berlin, det kommer vara lika kallt men ändå så mycket bättre än att vara kvar.
En vän är borta och en är långt nere, inte så konstigt med alla muterade celler som bara förpestar. En försöker jag bara skita i även om det verkligen aldrig går. Och jag hatar det så himla mycket.
Bytte soundtrack till Cabaret, funderar på om The Kit Kat Club ser likadant ut. Antagligen inte. Fast den finns ju i alla fall. Alltså Liza Minelli. Så fin.
Nope nu har jag suttit och stirrat på skärmen i mer än fem min, det är gränsen.
Nu ska jag äta, se en dokumentär om Roskildefestivalen och sen till öl. Försöka undvika några personer och försöka hänga med andra. Haha. Men ja, salud!
fin blogg
kolla min www.klojs.blogg.se
Minns att jag inte hade några förväntningar alls. Blev inte så besviken på fässberg med andra ord. Däremot hade jag förväntningar på hvitfeldtska. Men det handlar bara om att trampa på alla och visa hur jävla grym man är. För vem? Det är inte lika noga :)
Saknar dej. Det hade vart kul att ses efter lovet, jag ska till sthlm och dalarna och resten av världen typ.... Fast inte Berlin. Så hälsa massa mycket till mig.
Puss