HINTED

Vi kom fram och La Paz var hur vackert som helst på natten, bara massa bergväggar av ljus. Vi hittade Maria och Enes igen och åt billig mat och tittade på indianer.

Jag fick ett torkat lamafoster av Enes i present. Jag blev jätteglad! Sedan luktade jag på det. Sedan la jag ut det på balkongen och "råkade" glömma det där. Det hade nog ändå varit lite svårt att förklara det för tulltjänstemännen..

Jag vaknade kl 05 första natten och hade världens huvudvärk, som om djävulen hade flyttat in där. Och jag som trodde att jag hade klarat mig från alla höjd-åkommor. Men icke.

Annars är man ganska van vid att kunna andas om man säger så, och man kan inte riktigt tänka sig hur det känns att inte ha tillräckligt med syre. Men fy fan vad hård det tog alltså. Vi gick omkring som zombies och kunde inte gå upp för 3 trappsteg utan att bli lika anfådd som om man hade sprungit hundra. Inte kul.

Så vi köpte cocabladsgodis och satte oss på bussen till Cusco.

Cusco var fullt av folk med haremsbyxor och stora ryggsäckar. Jag finner det egentligen ganska sorgligt med sådana städer som är uppbyggda för att folk faktiskt måste passera igenom dem. Måste köpa den där sista souverniren liksom. Vi gick lite, åt och gick och la oss alldeles för tidigt.

Äventyret skulle bli Machu Picchu. Vår guide hette Santiago och var hur fin som helst. Innan han började tugga sina coca-blad så blundade han och delade dem med bergen. Lite lagom bitter över folk som skräpar ner och som inte respekterar Moder Natur. Det var fint.

Jag höll på att dö när vi gick upp för det där jäkla berget. Jag vet att jag är klen, men SÅ klen? Sjukt deppigt. Santiago spurtade på på stigarna som mest var trappor och jag försökte hänga på så gott jag kunde vilket inte gick så bra. Det slutade med att han gick bakom oss utom synhåll så att jag skulle gå i min egen takt för att inte dö. Dessutom regnade det. Och vår ryggsäck som vi hade köpt i Cusco  gick sönder efter halva vägen.

När vi kom upp såg det ut så här.

Det var horder av japaner överallt men det var fint också. Stan är stor och ligger emellan massa berg med dimma och snö på. Och det fanns LAMOR! Enes kramade till och med en utan att den spottade på honom. Högst oklart hur de hade kommit upp ditt dock.

Det bästa var när vi kom ner till Aguas Calientes och det fanns en varm säng och en hårtork att torka alla våra kläder med. Vi hängde i de varma källorna hela kvällen och tittade på bergen och stjärnorna.

I allmänhet så hatade jag luften utan syre och jag hatar att gå upp för berg. Jag visste ju egentligen det innan men nu är det bekräftat. Jag ska hålla mig borta från höga berg. Eller typ börja hetsträna för att börja tycka att det är kul. Men ja, det var fint och ja, det känns väl bra att ha gjort det. Bergen var fina att titta på liksom.