HINTED

Jag har skrivit ett inlägg på mer än 3 st a4 och nu när jag vill publicera det så går det inte att ladda upp bilder. Hostelet vi är på nu är mitt ute i skogen och skryter med att de har el dygnet runt så man blev i och för sig inte så förvånad. Men hur som, ingen kommer orka läsa så mycket utan att ha något att vila ögonen på. Så resumén på den senaste månaden får vänta ett slag.

Vår resas första etapp lider mot sitt slut vilket mest är sorgligt. Jag längtar egentligen inte hem, längtar mest efter att vara på en plats längre än bara några dagar och att ha på mig kläder som jag inte hatar. Visst att det ska bli skönt att ha en säng men jag vet att jag kommer att tröttna på även den efter några dagar. Och jag har ingenstans att bo. Att jag tror att jag kommer att dra igen ganska snart efter hemkomsten gör det svårare att hitta en lya också. Och att jag kommer att vara fattig är också ett litet problem. Men det löser sig nog, jag måste tänka lite mer på det bara.

Först ska vi till staterna dock. Vilket jag ser framemot och är rädd för på samma gång. Tänk kontrasten mellan där och här. Här är det fullt med riktiga människor som lever riktiga liv i riktiga bambuhus. I vår värld är allt av plast. Det är naivt så klart, och som den elitist jag är så måste jag ju föredra möjligheten att studera i hundra år betalat av staten och av vägar som man inte blir 5 centimeter kortare av att åka på. Och jag saknar att vara omgiven av människor som är smarta på skol-sättet och varje gång någon frågar mig om min favoritplats i Sydamerika känns det som att personen som frågar förtjänar att få något hårt i huvudet. Vilket ju inte riktigt är rättvist. Men ändå så är det svårt att glömma bort det viktigaste sakerna, jag gör det ständigt, här som där hemma.
Politiken är också svår, det finns så mycket som är fel där. Hur var det, den 30de staten har i veckan formulerat om sin äktenskapslag så att inga bögar ska kunna hitta kryphål. Alla krig och all olja och allt lägga sig i. Och man har träffat så många ignoranta, och man kommer ihåg dem från USA. Och man dömmer. Man är en ganska simpel människa.
Hur som är jag rädd att jag kommer spy på Las Vegas för att allt är artificiellt och glömma att titta på de fina ljusen.

Och nu när jag läser igenom detta skäms jag lite för enkelheten i mina tankar. Jag försöker utveckla och återkommer när jag är nöjd. Vilket kanske inte händer snart.